We live in the real life - kapitel 4



Jag hade stängt radion men Justin sjöng hela tiden.
- Du Selena..
- Ja, han såg så ledsen ut och ganska besviken.
-
Han skakade bara på huvudet och när jag försökte prata med honom ålade han sig ur min hand jag lade på hans axel.
En tår fällde när han kollade mot fönsterrutan. Jag koncentrerade mig på att köra och han hade kollat på mig nästan hela tiden.
Jag släppte av honom och han gick långsamt till huset, och jag försvann nästa ögonblick med bilen och inom en kvart var jag hemma. Linn hade åkt hem till sig och mamma var fortfarande på jobbet, och mamma fixade tydligen så kallad "hundgården" ovh det menas med att vår baksida av huset har vi satt en hyfsat stor hage som tagit en stor plats av baksidan fast vår baksida är hyfsat stor för nu är det ju en pool och grillgrejer och ett "matbord" eller  vad man nu ska säga och en stor studdsmatta och hagen är vid basidesdörren så hundarna kan gå in och ut om dem vill när vi inte är hemma så Linn hade bara öppnat dörren och lärt dem det nya systemet.
Jag såg Chip sova på min säng när jag hade stängt av bilen och gått in i huset.
Jag kramade Chip och gav honom mat och sedan la jag mig på soffan och fiskade upp min mobil ur fickan och ringde Justin.
- Det är Justin
- Ja, hej Justin vad ska du göra imon?
- fullt upp som vanligt, vad ville du?
- eller kan du nu?
- NU?
Klockan var säkert nånstans närmare nio för jag somnade säkert innan jag ringde honom och kollade på tv.
Jag hörde att han la handen för mobilen för jag inte skulle höra men det hjälpte bara lite.
Man hörde hur Justin skrek om han fick låna Ushers bil och det var okej med Usher så Justin var på väg hem till mig.
Vi hade blivit snabbt vänner och jag blev glad, att få snälla vänner var det bästa som fanns för mig och min fina värld kallad Selenas värld.
Jag tänkte på det som hänt i bilen, han verkade så demprimerad men lät gladare i telefonen. Hans bil eller ja Ushers bil körde in bredvid min fina silvriga bil.
Efterssom klockan var så mycket frågade han i telefon om han kunde sova över för klockan var rätt mycket. Ja svarade jag ju för att inte vara otrevlig för jag skulle inte heller tyckt om att köra mitt i natten hem igen för det är ganska kusligt vad jag tycker.
Justin kom in i huset och kramade mig och vi gick in i köket och jag hällde upp lite chips och så satte vi oss i vardags rummet och när vi äntligen var klara med inget kan man säga började vi prata.
- Vad ville du? Hoppas det var något viktigt för annars kunde vi snackan vid mobilerna, sa Justin med ett leende med hans läppar och
ögon.
- Har du varit deppig och så den sista tiden, vad funderar du över, sa jag med ett ganska lugnande röst.
- Nej, det är ingenting, kan vi inte sova nu? frågade Justin och han lät ganska irriterad, jag suckade ännu en gång tyst för mig själv.
Det måste väl antagligen hänt nånting men nu var han irriterad och trött. Jag visade honom gästrummet och han borstade tänderna och la sig.
 Jag började somna jagockså så jag bäddade upp sängen och startade på datan och kollade snabbt på min tumblr och weheartit och bloggade ett inlägg. Sen sov jag som en stock på sängen.
---
förlåt över föresningen men jag har dtaförbud och jag hinner bara skriva på morgonen, och kapitlet får bli kortare idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0